Avkodning av DuPont-analys

Avkastning på eget kapital (ROE) är ett noggrant antal bland kunniga investerare. Det är ett starkt mått på hur väl ett företags ledning skapar värde för sina aktieägare. Antalet kan dock vara vilseledande, eftersom det är sårbart för åtgärder som ökar dess värde och samtidigt gör beståndet mer riskabelt. Utan ett sätt att bryta ned ROE-komponenter skulle investerare kunna tappas för att tro att ett företag är en bra investering när det inte är det. Läs vidare för att lära dig hur du använder DuPont-analys för att bryta isär ROE och få en mycket bättre förståelse för var rörelser i ROE kommer från.

Det fina med ROE är att det är en viktig åtgärd som bara kräver två siffror för att beräkna: nettoresultat och eget kapital.

ROE = Nettoinkomst Aktieägarskapital \ börja {inriktat} & \ text {ROE} = \ frac {\ text {Nettoinkomst}} {\ text {Aktieägarkapital}} \\ \ slut {inriktat} ROE = Aktieägares kapitalintäkter

Om detta antal ökar är det i allmänhet ett bra tecken för företaget eftersom det visar att avkastningen på eget kapital ökar. Problemet är att detta antal också kan öka helt enkelt när företaget tar på sig mer skuld och därmed minskar eget kapital. Detta skulle öka företagets hävstångseffekt, vilket kan vara bra, men det kommer också att göra aktien mer riskfylld.

Tre-stegs DuPont

En mer djupgående kunskap om ROE är nödvändig för att undvika felaktiga antaganden. På 1920-talet skapade DuPont-företaget en analysmetod som fyller detta behov genom att dela upp ROE till en mer komplex ekvation. DuPont-analys visar orsakerna till förändringar i antalet.

Det finns två varianter av DuPont-analys: den ursprungliga trestegsekvationen och en utökad femstegsekvation. Trestegsekvationen delar ROE upp i tre mycket viktiga komponenter:

ROE = NPM × Tillgången omsättning × Egenkapitalmultiplikator var: NPM = Nettovinstmarginalen, mått på driftseffektivitetAsset omsättning = Mätning av tillgångseffektivitet Effektmultiplikator = Mått på finansiell hävstång \ börja {inriktad} & \ text {ROE} = \ text {NPM } \ times \ text {Tillgångaromsättning} \ times \ text {Equity Multiplier} \\ & \ textbf {var:} \\ & \ text {NPM} = \ text {Nettovinstmarginal, måtten på att fungera} \\ & \ text {effektivitet} \\ & \ text {Tillgångsmässig omsättning} = \ text {Mätning av effektivitet för tillgångsanvändning} \\ & \ text {Aktiemultiplikator} = \ text {Mått på finansiell hävstång} \\ \ end {inriktad} ROE = NPM × Tillgången omsättning × Egenkapitalmultiplikator var: NPM = Nettovinstmarginalen, måtten på driftseffektivitetAsset omsättning = Mätning av tillgångens användningseffektivitet Kvantitetsmultiplikator = Mått på finansiell hävstång

DuPont-analys

Tre-stegs DuPont-beräkning

Tar ROE-ekvationen: ROE = nettointäkter / eget kapital och multiplicerar ekvationen med (försäljning / försäljning) får vi:

ROE = Nettoinkomstförsäljning × Försäljningsaktieägares eget kapital \ börja {inriktat} & \ text {ROE} = \ frac {\ text {Nettoinkomst}} {\ text {Försäljning}} \ gånger \ frac {\ text {Försäljning}} { \ text {Aktieägares kapital}} \\ \ end {inriktad} ROE = SalesNet Intäkter × Aktieägares eget kapital

Vi har nu ROE uppdelat i två komponenter: den första är nettovinstmarginalen och den andra är kapitalomsättningsgraden. Genom att multiplicera in (tillgångar / tillgångar) slutar vi med DuPont-identiteten i tre steg:

ROE = Nettoinkomstförsäljning × Försäljning Tillgångar × Tillgångar Aktieägares eget kapital \ börja {inriktat} & \ text {ROE} = \ frac {\ text {Nettoinkomst}} {\ text {Försäljning}} \ gånger \ frac {\ text {Försäljning} } {\ text {Tillgångar}} \ gånger \ frac {\ text {Tillgångar}} {\ text {Aktieägares eget kapital}} \\ \ slut {inriktat} ROE = SalesNet Intäkter × Tillgångar Försäljning × Aktieägares eget kapital

Denna ekvation för ROE delar upp den i tre allmänt använda och studerade komponenter:

ROE = NPM × Kapitalomsättning × Aktiemultiplikator \ börja {inriktad} & \ text {ROE} = \ text {NPM} \ gånger \ text {Kapitalomsättning} \ gånger \ text {Equity Multiplier} \\ \ end {inriktad} ROE = NPM × Kapitalomsättning × Aktiemultiplikator

Vi har ROE uppdelat i nettovinstmarginal (hur mycket vinst företaget får ut av sina intäkter), tillgångsomsättning (hur effektivt företaget använder sina tillgångar) och kapitalmultiplikator (ett mått på hur mycket företaget är hävstång). Nyttan bör nu bli tydligare.

Om ett företags ROE ökar på grund av en ökning av nettovinstmarginalen eller tillgångaromsättningen är detta ett mycket positivt tecken för företaget. Men om aktiemultiplikatorn är källan till uppgången, och företaget redan har utnyttjats på lämpligt sätt, gör detta helt enkelt saker och ting mer riskfyllda. Om företaget blir alltför hävstångseffektivt kan aktien förtjänar mer rabatt trots ökningen av ROE. Företaget kan också vara undertryckt. I det här fallet kan det vara positivt och visa att företaget klarar sig bättre.

Även om ett företags ROE har förblivit oförändrat kan undersökning på detta sätt vara till stor hjälp. Anta att ett företag släpper nummer och ROE är oförändrat. Undersökning med DuPont-analys kunde visa att både nettovinstmarginalen och tillgångaromsättningen minskade, två negativa tecken för företaget och den enda anledningen till att ROE förblev densamma var en stor ökning av hävstångseffekten. Oavsett företagets ursprungliga situation skulle detta vara ett dåligt tecken.

Fem-stegs DuPont

Den femstegs, eller utökade, DuPont-ekvationen fördelar nettovinstmarginalen ytterligare. Från trestegsekvationen såg vi att ökning av nettovinstmarginalen, tillgångsomsättningen och hävstångseffekten i allmänhet kommer att öka ROE. Femstegsekvationen visar att ökningar i hävstångseffekten inte alltid indikerar en ökning av ROE.

Femstegsberäkningen

Eftersom räknaren för nettovinstmarginalen är nettoresultat, kan detta göras till resultat före skatt (EBT) genom att multiplicera trestegsekvationen med 1 minus företagets skattesats:

ROE = EBTS × SA × AE × (1 − TR) där: EBT = Intäkter före skattS = FörsäljningA = TillgångarE = Eget kapitalTR = Skattesats \ börja {inriktad} & \ text {ROE} = \ frac {\ text {EBT} } {\ text {S}} \ times \ frac {\ text {S}} {\ text {A}} \ times \ frac {\ text {A}} {\ text {E}} \ gånger (1 - \ text {TR}) \\ & \ textbf {var:} \\ & \ text {EBT} = \ text {Intäkter före skatt} \\ & \ text {S} = \ text {Försäljning} \\ & \ text { A} = \ text {Tillgångar} \\ & \ text {E} = \ text {Eget kapital} \\ & \ text {TR} = \ text {Skattesats} \\ \ end {inriktad} ROE = SEBT × AS × EA × (1 − TR) där: EBT = Resultat före skattS = FörsäljningA = TillgångarE = Eget kapitalTR = Skattesats

Vi kan dela upp detta en gång till eftersom resultatet före skatt helt enkelt är resultatet före ränta och skatt (EBIT) minus företagets räntekostnad. Så om det finns en ersättning för räntekostnaden får vi:

ROE = (EBITS × SA − IEA) × AE × (1 − TR) där: IE = Räntekostnad \ börja {inriktad} & \ text {ROE} = \ vänster (\ frac {\ text {EBIT}} {\ text {S}} \ times \ frac {\ text {S}} {\ text {A}} - \ frac {\ text {IE}} {\ text {A}} \ höger) \ times \ frac {\ text {A}} {\ text {E}} \ gånger (1 - \ text {TR}) \\ & \ textbf {där:} \\ & \ text {IE} = \ text {Räntekostnad} \\ \ slut {inriktad} ROE = (SEBIT × AS −AIE) × EA × (1 − TR) där: IE = Räntekostnad

Det praktiska med denna uppdelning är inte så tydlig som tresteget, men denna identitet ger oss:

ROE = (OPM × AT − IER) × EM × TRRwhere: OPM = RörelsevinstmarginalAT = TillgångaromsättningIER = RäntekostnadsräntaEM = AktiemultiplikatorTRR = Skattretentionskurs \ börja {inriktad} & \ text {ROE} = (\ text { OPM} \ times \ text {AT} - \ text {IER}) \ times \ text {EM} \ times \ text {TRR} \\ & \ textbf {var:} \\ & \ text {OPM} = \ text {Rörelsevinstmarginal} \\ & \ text {AT} = \ text {Kapitalomsättning} \\ & \ text {IER} = \ text {Räntekostnadsränta} \\ & \ text {EM} = \ text {Aktiemultiplikator } \\ & \ text {TRR} = \ text {Skattetilläggsgrad} \\ \ end {inriktad} ROE = (OPM × AT − IER) × EM × TRRwhere: OPM = RörelsevinstmarginalAT = KapitalomsättningIER = Räntekostnad rateEM = EgenkapitalmultiplikatorTRR = Skattretention

Om företaget har en hög upplåningskostnad kan dess räntekostnader för mer skuld dämpa de positiva effekterna av hävstångseffekten.

Lär dig orsaken bakom effekten

Både tre- och femstegsekvationerna ger en djupare förståelse för ett företags ROE genom att undersöka vad som förändras i ett företag snarare än att titta på ett enkelt förhållande. Som alltid med de finansiella rapporterna bör de undersökas mot företagets historia och dess konkurrenter.

Till exempel när man tittar på två kamrande företag kan man ha en lägre avkastning på avkastning. Med femstegsekvationen kan du se om detta är lägre eftersom: borgenärer uppfattar företaget som mer riskfyllda och tar ut det högre räntan, företaget är dåligt hanterat och har hävstångseffekt som är för lågt, eller företaget har högre kostnader som minskar dess rörelsemarginal. Att identifiera källor som dessa leder till bättre kunskap om företaget och hur det ska värderas.

Poängen

En enkel beräkning av ROE kan vara lätt och berätta ganska mycket, men det ger inte hela bilden. Om ett företags ROE är lägre än dess kamrater, kan tre- eller femstegsidentiteterna hjälpa till att visa var företaget släpar. Det kan också belysa hur ett företag lyfter eller stöder sin ROE. DuPont-analys hjälper till att utvidga förståelsen för ROE avsevärt.