Ekonomisk tsunami
En ekonomisk tsunami är en utbredd uppsättning ekonomiska problem orsakade av en enda viktig händelse. Nedströmseffekterna av ekonomiska tsunamier sprids vanligtvis till breda geografiska områden, flera industrisektorer eller båda.
Key Takeaways
- En ekonomisk tsunami är en utbredd uppsättning ekonomiska problem orsakade av en enda viktig händelse.
- Nedströmseffekterna av ekonomiska tsunamier sprids vanligtvis till breda geografiska områden, flera industrisektorer eller båda.
- Globalisering är en av de främsta orsakerna till att chockvågorna för en ekonomisk nedgång i en del av världen kan kännas på andra sidan världen.
Förstå ekonomisk tsunami
Ekonomiska tsunamier tar sitt namn från naturliga tsunamier, som är onormalt stora vågor utlösta av en störning på havsbotten, till exempel en jordbävning. Den resulterande vågen orsakar utbredd förstörelse när den når kusten och översvämningar lågliggande kustområden.
På samma sätt genererar ekonomiska tsunamier destruktiva effekter utöver det geografiska området eller industrisektorn där den utlösande händelsen äger rum. Dessa konsekvenser kan illustrera tidigare oupptäckta förbindelser mellan delar av den globala ekonomin som skapar en krusningseffekt endast under extrem stress.
Beroende på svårighetsgraden av konsekvenserna och den mekanism som de sprider sig kan ekonomiska tsunamier leda till nya bestämmelser när marknaderna försöker anpassa sig för att mildra eller förhindra en framtida återfall under liknande förhållanden.
Exempel på en ekonomisk tsunami
Den globala finansiella krisen 2008 ligger bland de mest förekommande exemplen på senare tid på en ekonomisk tsunami. Subprime-hypoteksmarknaden i USA fungerade som en trigger i det här fallet, då stora investeringsbanker (IB) felberäknade riskmängden i vissa säkerhetsinstrument.
Oväntat höga förvaltningsräntor ledde till stora finansiella förluster i portföljer med hög kreditvärdighet, vilket utlöste enorma förluster för högt säkrade investeringar gjorda av finansinstitut (FI) och hedgefonder. Den resulterande likviditetskrisen spridde sig snabbt bortom subprime-marknaden. Som svar tog den amerikanska regeringen över sekundära hypoteksmarknadsgiganter Fannie Mae och Freddie Mac, medan Lehman Brothers anmodade om konkurs. Förluster hos Bear Stearns och Merrill Lynch ledde till förvärv av dessa företag av JPMorgan Chase & Co. respektive Bank of America.
Utländska banker fick också förluster genom investeringar som drabbades av den ekonomiska krisen. Islands banksektor drabbades av en nästan fullständig kollaps efter subprime-krisen, med tanken på landets ekonomi. Samtidigt gick den brittiska regeringen i Storbritannien in för att rädda sin banksektor.
USA, Storbritannien och Island genomförde alla olika grader av lagstiftningsreformer efter krisen. Islands ekonomi uppfann sig i huvudsak för att förlita sig mer på turismen än på internationell bankrörelse. USA införde en rad lagstiftningskontroller via Dodd-Frank Wall Street-reformen och konsumentskyddslagen från 2010, liksom lagen om bostäder och ekonomisk återhämtning från 2008. Många av dessa förordningar stärkte övervakningen av hypotekslån. Storbritanniens svar inkluderade införandet av lagen om finansiella tjänster 2012.
Särskilda överväganden
Globalisering är en av de främsta orsakerna till att en ekonomisk nedgång i en del av världen kan kännas på andra sidan världen. Frihandelsavtal (FTA) mellan olika länder har gett många fördelar för den globala ekonomin. Bland dem har det gjort företag mer konkurrenskraftiga och bidragit till att sänka priserna som konsumenterna betalar för olika varor och tjänster.
Men det finns några varningar. Den ökade sammankopplingen av nationella ekonomier betyder att en ekonomisk nedgång i ett land kan skapa en dominoeffekt genom sina handelspartner. Nationerna är beroende av varandra för att hålla sig flytande. Om ekonomin hos en viktig köpare eller säljare av varor och tjänster upplever turbulens kan detta förväntas ha en knock-on-effekt, vilket påverkar exporten och importen i andra länder.
Trade Wars
Växande samtal från vissa håll för att varva ner globaliseringen väcker också hot om ekonomiska tsunamier. Ett exempel på detta är handelskriget mellan Kina och USA. Ett bittert avstånd mellan världens två största ekonomier är att skada företag från båda länderna, tynga på aktiemarknader, investeringar, arbetsmarknaden och konsumentutgifter. USA: s export till Kina minskade från 64 miljarder dollar under de första sex månaderna 2018 till 51 miljarder dollar under första halvåret 2019. Enligt Federal Reserve kostar president Donald Trumps protektionistiska tullar indirekt det genomsnittliga amerikanska hushållet över 1 000 dollar per år.
Andra länder har också fångats i korselden. Internationella valutafonden (IMF) varnade för att USA: s handelsspott med Kina kan kosta den globala ekonomin ungefär 700 miljarder dollar fram till 2020.
Under de första sex månaderna av 2019 var USA: s största handelspartner i följande ordning: Mexiko, Kanada, Kina, Japan och Tyskland.
Jämför investeringskonton Leverantörens namn Beskrivning Annonsören × Erbjudandena som visas i denna tabell kommer från partnerskap från vilka Investopedia erhåller ersättning.