Hur räntor påverkar ömsesidiga fonder

Förändrade räntor påverkar ett brett utbud av finansiella produkter, från obligationer till banklån. Investeringsfonder är inte annorlunda, så en grundläggande förståelse för hur räntorna fungerar och hur de kan påverka din portfölj är ett viktigt steg för att säkerställa att du investerar i produkter som fortsätter att generera god avkastning under kommande år.

Det grundläggande

Termen "ränta" används i stor utsträckning för att hänvisa till den specifika ränta som fastställts av Federal Reserve, eller Fed. Denna kurs kallas den federala fonderna, men den kallas också vanligtvis den nationella räntan. Den federala fonderna är den ränta som bankerna tar ut andra banker för mycket kortfristiga lån, ofta bara över en natt. Eftersom bankerna måste stänga varje dag med ett minimikapital på reserven i förhållande till utlånade pengar kan en bank med överskottsmedel låna ut extra till en bank som kommer kort så att båda bankerna kan uppfylla sina kapitalkvoter för dagen . Den federala fondräntan dikterar den ränta som den första banken debiterar den andra banken för privilegiet att låna kontanter.

Denna ränta fungerar som baslinjen för alla andra typer av räntekostnader. Till exempel är diskonteringsräntan den kurs som bankerna kan låna pengar direkt från Fed, medan den främsta räntan är den kurs som bankerna tar ut sina mest pålitliga låntagare. Förändringar i fondräntan påverkar direkt båda.

Effekten av ändrade räntor slutar dock inte med bankernas interna finanser. För att kompensera effekterna av dessa förändringar överför bankerna kostnaderna till sina låntagare i form av hypoteksräntor, låneräntor och kreditkortsräntor. Även om det inte krävs, är det mycket troligt att bankerna kommer att höja sina lån- och krediträntor om fonderna ökar. Om Fed sänker fonderna blir det billigare att låna pengar i allmänhet.

Varför ändrar räntan?

Federal Reserve höjer och sänker den federala fondräntan som ett sätt att kontrollera inflationen medan den fortfarande tillåter ekonomin att frodas. Om räntorna är för låga blir lånen mycket billig, vilket möjliggör ett snabbt inflöde av kontanter till ekonomin, vilket i sin tur driver priserna upp. Detta kallas inflation, och det är anledningen till att en filmbiljett 2015 kostar nästan 15 dollar trots att den bara kostade 10 dollar för några år sedan. Omvänt, om räntorna är för höga, blir det att låna pengar för dyrt och ekonomin lider eftersom företag inte längre kan finansiera tillväxt och individer inte har råd med lån eller billån.

Ränteeffekt på skuldebrev

Inom investeringssektorn är obligationer det tydligaste exemplet på den påverkan som förändrade räntor kan ha på investeringsavkastningen. Obligationer är helt enkelt skuldinstrument som utfärdas av regeringar, kommuner och företag för att generera medel. När en investerare köper en obligation lånar hon pengar till den utfärdande enheten i utbyte mot löfte om återbetalning vid ett senare tillfälle och garantin för årliga räntebetalningar. Liksom ägaren till en bostadslån måste betala ett fast räntebelopp till banken varje månad för att kompensera för risken för fallissemang får obligationsinnehavare periodiska räntebetalningar, så kallade kupongbetalningar, under obligationens livslängd.

Precis som andra typer av skulder, till exempel lån och kreditkort, påverkar förändringar i fonderna direkt obligationens räntesatser. När räntorna stiger sjunker värdet på tidigare emitterade obligationer med lägre räntor. Detta beror på att en investerare som vill köpa en obligation inte skulle köpa en kupongränta med 4% om hon kunde köpa en obligation med en kurs på 7% för samma pris. För att uppmuntra investerare att köpa äldre obligationer med lägre kupongbetalningar sjunker priserna på dessa obligationer. Omvänt, när räntorna sjunker, stiger värdet på tidigare emitterade obligationer eftersom de har högre kupongräntor än nyemitterade skulder.

Denna påverkan återspeglas i andra typer av skuldebrev, till exempel sedlar, räkningar och företagsdokument. Kort sagt, när kostnaden för upplåning mellan banker förändras, orsakar det en krusningseffekt som påverkar alla andra former av upplåning i ekonomin.

Ränteeffekt på skuldorienterade fonder

När det gäller fonder kan saker och ting bli lite komplicerade på grund av deras olika portföljer. När det gäller skuldorienterade fonder är emellertid effekten av förändrade räntor relativt tydlig. I allmänhet tenderar obligationsfonder att klara sig bra när räntorna sjunker eftersom värdepapper som redan finns i fondens portfölj har troligen högre kupongräntor än nyemitterade obligationer och därmed ökar i värde. Om Fed höjer räntorna kan emellertid obligationsfonder drabbas av att nya obligationer med högre kupongräntor sänker värdet på äldre obligationer.

Denna regel gäller minst på kort sikt. Värdet på en investeringsfond bestäms av dess nettotillgångar (NAV), som är det totala marknadsvärdet på hela portföljen dividerad, inklusive eventuell ränta eller utdelning, med antalet utestående aktier. Eftersom NAV baseras delvis på marknadsvärdet på fondens tillgångar, kan stigande räntor ha en allvarlig påverkan på en obligationsfond som har nyligen oönskade tillgångar. Om räntorna sjunker och äldre obligationer börjar handlas till en premie, kan NAV hoppa betydligt. För dem som vill utbetala fondandelar på kort sikt kan ränteförändringar vara katastrofala eller förtjusande.

Emellertid har en obligations livslängd mycket att göra med hur mycket av en effekt ränteförändringar har på dess värde. Obligationer som är mycket nära förfall, till exempel inom ett år, är mycket mindre benägna att förlora eller vinna värde. Detta beror på att emittenten måste betala hela parvärdet på obligationen vid förfallodagen till den som äger den. När förfallodagen närmar sig konvergerar en obligations marknadsvärde med parvärdet. Obligationer som har många år kvar till förfall, omvänt kan påverkas kraftigt av kursändringar.

På grund av stabiliteten i kortfristiga skulder, är penningmarknadsfonder eller andra fonder som främst investerar i säkra, kortfristiga tillgångar som emitteras av högt rankade regeringar eller företag mindre sårbara för ravagen i räntevolatiliteten. På liknande sätt kan köp-och-håll-investerare som äger andelar i långsiktiga obligationsfonder kunna rida ut berg- och dalbanan med ränteförändringar eftersom marknadsvärdet på portföljen konvergerar med det totala parvärdet över tid. Dessutom kan obligationsfonder köpa nyare, högre räntor när äldre tillgångar mognar.

Gör stigande räntor investeringar mindre attraktiva?

Effekterna av förändrade räntor är tydliga när det gäller lönsamheten för skuldorienterade fonder. Stigande räntor kan dock göra att fonder och andra investeringar blir mindre attraktiva i allmänhet. Eftersom kostnaden för upplåning ökar när räntorna stiger, har individer och företag mindre pengar att lägga i sina portföljer. Detta innebär att fonder har mindre kapital att arbeta med, vilket gör det svårare att generera god avkastning. Dessutom tenderar aktiemarknaden att ta ett dopp när räntorna ökar, vilket skadar aktieägarna i både enskilda aktier och aktieinnehavande fonder.